Det spökar på
Kastlösa
prästgård!
Bultningar, dunkande och rytmiska slag i dörrar, väggar och fönster
är några oförklarade fenomen som uppträder
i huset, speciellt på
tisdagar och fredagar. Det har hänt att dörrar öppnas av sig själva
och att snöbollar kastats
mot fönstren utan att en levande varelse
funnits i närheten. En del tror det är osaliga spöken från den gamla
barnkyrkogården söder om Kastlösa.
Upplevelse på platsen, okänd uppgiftslämnare.
"Det spökar verkligen på Kastlösa. Var där på konfirmationsläger för
inte länge sedan. När vi kom in i rummet
vi skulle sova i, så stod
det på sängarna att det spökade kl.1 just denna dag. Vi brydde oss
väl inte riktigt.
3 timmar senare när vi går in till rummet igen, då
står det dessutom att det är på toaletterna det ska spöka.
När vi
väl går och lägger oss, så hör vi plötsligt en duns från toaletten.
Vi går in och kollar vad det var.
Ingenting är rört. Allt är som
förut. Vi struntar i det och lägger oss igen.
Sen helt plötsligt
kommer det en duns
till. Vi går förstås dit och kollar igen, dumma
som vi är.
Och, trots ett garanterat låst rum, där bara vi var,
så
sitter det tandkräm på toaletthandtaget!
Hur kom det dit. Dörren är
fortfarande låst .
Helt plötsligt börjar det rycka i garderoberna.
Vi försöker öppna men det går inte. De är låsta! I hallen börjar det
låta konstigt. Det är som rytmiska dunsar,
precis som en visa av nåt
slag. de går i samma takt hela tiden, och slutar inte förrän efter
10-15 minuter.
Men vi bestämmer oss för att gå och lägga oss igen,
vi orkar inte bry oss. Det är ju säkert ingenting.
Rätt som det var,
kan jag intyga, som låg närmast toaletten, så hördes ljudet av en
spolning på toaletten.
Alla i rummet låg och sov förutom jag. jag
säkerhetskollade för att se om de inte lurade mig med spöktrick.
Men
de sov som stockar, allihop. Jag öppnade toa dörren, och där var toan
överfylld med vatten.
Jag väckte de andra och de möttes av samma min
som jag. Något stämde inte. Vi fick upp garderoberna nu,
ingenting
var där.
När vi vaknade på morgonen, var alla dörrar låsta. Vi fick inte upp
dem. Vi fick krypa ut genom fönstren.
När jag som siste man kröp
ut, såg jag ett svart handavtryck på väggen bredvid.....precis där
min kompis
huvud hade legat...
Detta var Ölandsgårdens största rum på Kastlösa stiftsgård.
Om du
åker dit, håll
ögonen öppna, eller somna aldrig...."
|
